ett glas vin i ett turkost vatten. mitt hår färgar av sig. känns som jag badar i havet.
idag har varit en jobbig dag så försöker bada bort den. tänkte att när man badar så kan man tänka igenom allt. såklart så leker jag istället.
fredag 12 oktober 2012
badar.
måndag 8 oktober 2012
when it's over
it's like you're screaming, and no one can hear.
you almost feel ashamed, that someone could be that important.
that without them, you feel like nothing.
no one will ever understand how much it hurts.
you feel hopeless; like nothing can save you.
and when it's over, and it's gone.
you almost wish that you could have all that bad stuff back, so that you could have the good.
lördag 6 oktober 2012
i natt var han här.
precis som alla andra nätter.
det är som svårast då.
fast kanske inte lika svårt som det är på morgonen, när jag inser att han är så långt bort att jag aldrig kommer nå honom igen.
jag hade en plan, och den innehöll honom. nu är mina framtidsplaner förstörda, och jag vet inte riktigt hur jag ska överleva det. men jag måste överleva. jag måste bygga upp en ny plan. har gjort det så många gånger nu, börjat om från början, blir svårare för varje gång. denna gång hittar jag ingen öppning, inget håll att gå åt, ingenting. jag vet inte riktig hur jag ska göra.
känner mig så.. förlorad. svag. trött.
men jag måste göra det här, jag måste komma vidare. på nått sätt.
men alltid, alltid kommer du vara en del av mitt liv, och jag hatar det.
det är som svårast då.
fast kanske inte lika svårt som det är på morgonen, när jag inser att han är så långt bort att jag aldrig kommer nå honom igen.
jag hade en plan, och den innehöll honom. nu är mina framtidsplaner förstörda, och jag vet inte riktigt hur jag ska överleva det. men jag måste överleva. jag måste bygga upp en ny plan. har gjort det så många gånger nu, börjat om från början, blir svårare för varje gång. denna gång hittar jag ingen öppning, inget håll att gå åt, ingenting. jag vet inte riktig hur jag ska göra.
känner mig så.. förlorad. svag. trött.
men jag måste göra det här, jag måste komma vidare. på nått sätt.
men alltid, alltid kommer du vara en del av mitt liv, och jag hatar det.
tisdag 2 oktober 2012
på väg hem.
kommer vara hemma vid ett, lär ta minst en timme innan jag somnat, men tänker fan gå till skolan imorgon ändå. visst, kan inte redovisa men då är jag iaf där, och vågat mig ut bland människor igen. kanske lättare att överleva då.
och ska äntligen få träffa en ny läkare imorgon och lösa problemet med mina mediciner. hoppas hon är bra. behöver lösa det.
vill laga mitt liv innan det är försent. jag hoppas som en tok att jag lyckas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)